Wikis inom medicin

Wikipedia känner förmodligen de flesta till vid det här laget, men visste du att det även finns wikis inom medicin? Ganfyd  och Medpedia är två exempel på sådana. Tanken bakom dessa är att man vill kunna erbjuda lättillgänglig och kvalitetsgranskad medicinsk information både till allmänheten, men även till den egna medicinska professionen. För båda dessa tjänster krävs det nämligen att man har en läkarlegitimation för att få medverka som författare, vilket förhoppningsvis borgar för hög kvalitet på artiklarna.  /LL

Mest utlånade författaren…

…på värmländska bibliotek under 2008 är barnboksförfattaren Martin Widmark. Hans böcker om Lasse-Majas detektivbyrå har blivit en hejdundrande succé och lånas ut mest av alla författare i värmland och även i hela landet. Om jag kan läsa rätt i listorna som Författarförbundet har sammanställt över de värmländska biblioteksutlånen, så är det ett långt hopp fram till den mest utlånade vuxenförfattaren som hamnar först på 17:e plats och det är Nora Roberts! Därefter kommer Camilla Läckberg och Anna Jansson. Listan finns att läsa på Karlstads stadsbiblioteks hemsida./Ulrika Sortelius

Världens bästa titel?

I senaste nr. av tidskriften Svensk Bokhandel, får några bokhandlare frågan om vilken bok de tycker har världens bästa titel: Förslagen blir ”Fågeln som vrider upp världen” (Haruki Murakami) ”Strändernas svall” (Eyvind Johnson) ”Människa utan hund” (Håkan Nesser) ”Molnfri bombnatt” (Vibeke Olsson).

Mitt förslag är ”Snö ska falla över snö som fallit” av en norsk författare, Levi Henriksen.  Han är född och bosatt i Kongsvinger och där romanen också utspelar sig ,  med små utflykter över gränsen till värmland.                         Vilken bok tycker du har den bästa titeln:

/Ulrika Sortelius

Årets bibliotek 2009

Vinnaren av det ärevördiga priset ”årets bibliotek” blev i år ännu ett fantastiskt bibliotek, nämligen sjukhusbiblioteket BUS-biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Från BUSKUL:s monter på Bokmässan 2008

Eftersom jag är intresserad av det mesta som har med kultur och hälsa att göra har jag följt BUS-bibliotekets arbete under en tid. På förra bokmässan var jag på ett seminarie där deras 3-åriga projekt BUSKUL beskrevs och blev mycket inspirerad av deras samarbete med läkare, lekterapeuter och kulturarbete. Projektet hade precis avslutats och erfarenheterna därifrån var mycket positiva. Samtalet på seminariet handlade mycket om att ta vara på det friska och vilken oerhört stor roll rummet och miljön har för återhämtningen hos en långvarigt sjuk person. Tyvärr var projektet bara inriktat mot barnpatienter men alla i panelen efterlyste bättre ekonomiska förutsättningar så att arbetet skulle kunnna utvidgas till att även omfatta vuxna patienter. Karin Graube, som är barn- och ungdomsbibliotekarie, kommer jag ihåg konstaterade att det faktum att man satsar på kultur på ett sjukhus i själva verket innebär mycket god ekonomi och att det dessutom är en viktig demokratifråga eftersom ALLA sorters människor hamnar på sjukhus.

BUS-biblioteket består, förutom av det fysiska biblioteket, av en stor uppsökande verksamhet. De samarbetar nära med lekterapin och sjukhusskolan och har byggt upp ett stort nätverk med konstnärer, musiker, dansare och författare som ofta besöker sjukhuset. I det dagliga arbetet med barn och anhöriga är jag säker på att deras arbete spelar en stor roll. Själva kan de räkna upp otaliga exempel på alla de små och stora underverk som de är delaktiga i varje dag: att låta barn lyssna på musik vilket minskar deras rädsla inför provtagningar, att lindra oro genom att få möjlighet att sitta i en ”ljuddusch”, att få skriva ner sina egna berättelser, att få kraft ur teaterföreställningar osv.

Vilket välförtjänt pris! / ML

PS. De har en blogg som vänder sig till patienter på sjukhuset, men om inte annat så kan man ju ta en titt och låta sig inspireras av deras verksamhet: http://bus-biblioteket.blogspot.com/.

Nobelpriset i litteratur 2009 gick till….

Herta Müller.  Herta Müller är uppvuxen som en del av den tyskspråkiga minoriteten i Rumänien, född 1953. I diktaturen under Ceausescu fick hon arbets- och publiceringsförbud fram till 1987 då hon flydde till Väst-Berlin. Hon skriver bland annat om hur vardagen kan te sig för den som lever i en diktatur.

Vi har två av hennes  böcker:  Hjärtdjur, 1996 och Idag hade jag helst inte velat möta mig själv, 2007.

/Ulrika Sortelius

Nobelpriset

Medan vi satt i Kristinehamn häromdagen och lyssnade till OVID:s presentation av nyheter i deras databasgränssnitt mm. delades Nobelpriset i medicin ut till Blackburn, Greider och Szostak ”for the discovery of how chromosomes are protected by telomeres and the enzyme telomerase”. Litteraturpriset tänker jag inte missa. Just nu sitter jag därför och väntar på att tillkännagivandet av årets litteraturpristagare ska annonseras, som vanligt är väl det enda man kan vara säker på att man kommer att bli väldigt förvånad, eller hur?

Följ tillkännagivandet du också (i år av Peter Englund) och/eller läs mer här: http://nobelprize.org/mediaplayer/index.php?id=1175

/ML

Sånger från äldreomsorgen av Ragnar Thoursie

”Folkhemmets diktare”, Ragnar Thoursie, gör det igen. I en samling noteringar, minnesanteckningar och reflektioner ger Thoursie respektfullt röst åt det långsamma och utsatta livet som varande föremål för svensk äldreomsorg.

När jag sitter och bläddrar igenom diktsamlingen för att välja ut en lagomt kort dikt att citera på bloggen kan jag inte förmå mig att välja ut en endaste en, jag vill välja i stort sett alla.

Sångerna i äldreomsorgen,
de låga, de tysta
tonfallen, tankespåren
av minnen. Inte höga
toner, men klara källflöden,
minnen ur det förflutna.
Sådan är sången i äldreomsorgen.

Om du överhuvudtaget har en minut över, låna denna unika samling livsbetraktelser av en en poet och författare som i sitt nittionionde år fortsätter att förundra och beröra. Det här är en av de absolut finaste böckerna jag läst på länge. /ML

Se om den finns inne eller reservera här.

Boktips från Ellen

I två dagar har Ellen Berner från medieprogrammet på Sundsta/Älvkullegymnasiet praktiserat hos oss på Sjukhusbiblioteket i Karlstad. Här kommer ett boktips från henne:

Titel: ”Den hemlighetsfulla trädgården”
Författare: Frances Hodgson Burnett

Utgiven första gången i England, år 1909, i Sverige år 1912.

Boken handlar om tjejen Mary, som är född i Indien. Hon skickas till en gammal herrgård i England när hon är 9 år. Anledningen är att Marys föräldrar inte orkar ta hand om henne. På herrgården, där Mary får bo, finns det en stor park. I parken finns en mur med en port som är låst. Innanför porten, finns en underbar och magisk hemlighet, som gör så att boken blir till ett fantastiskt äventyr!

Jag tycker att boken är väldigt bra och spännande. På grund av att den är skriven på ett sånt sätt, som gör så att jag inte kan lägga boken ifrån mig när jag börjat läsa. Plus att det känns som att man sugs in i handlingen, på en gång. Förutom det, så tycker jag det är en superbra beskrivning utav samhällsklasserna.

Jag kan rekommendera ”Den hemlighetsfulla trädgården” som en bra högläsningsbok. För att boken är skriven med ett enkelt och tydligt språk, så att även småbarn skulle kunna förstå. Dessutom kan jag rekommendera boken till alla som tycker om att läsa ungdomsklassisker och till de personer som tycker om böcker med mystik i. Därför att, dels så är detta en väldigt klassisk bok och för det andra, handlar boken om ett spännande mysterium.

Ellen Berner
MP3B
Medieprogrammet
SÄG (Sundsta/Älvkullegymnasiet)
2009-2010          

Humor om Svensk landsbygd

På biblioteket får man ofta frågan: -”Kan du tipsa om en lättläst och rolig bok”.  Nästa gång ska jag genast svara: -”Läs Carin Hjulströms bok Finns inte på kartan”! Den var trevlig, rolig och härligt lättläst. Bor man på landet kan den innehålla en hel del  igen-käningsfaktorer. Carin Hjulström är själv utbildad journalist, liksom huvudpersonen i boken, och har varit programledare på TV:n.

/Ulrika Sortelius

Läkares användning av medicinska tidskrifter

Hur använder läkare medicinska tidskrifter, och är sjukhusbibliotekens bestånd viktiga i denna användning? Används isåfall de tryckta eller de elektroniska mest? Vilken inställning har läkarna till bibliotekets bestånd? Detta undersökte Annie Davidsson vid Bibliotekshögskolan förra året i sin D-uppsats ”Läkares användning av medicinska tidskrifter”.

Genom att sammanställa enkätsvaren från 53 läkare vid ett mellanstort sjukhus kunde Davidsson bland annat konstatera att läkarna var positiva till elektroniska tidskrifter men att de använder pappersutgåvorna i större utsträckning. Även om man som läkare inte personligen använde sig av bibliotekets tjänster så tyckte man att det var angeläget att tjänsten fanns. Hälften av läkarna använde sig av bibliotekets tryckta tidskrifter minst en gång i månaden, för de elektroniska var motsvarande siffra 40%.

Hon fann inga större skillnader i användning när det gällde färdiga läkare, läkare under utbildning eller forskande läkare, inte heller någon större skillnad med hänsyn till läkarnas ålder.

Lite nedslående kan det tyckas vara att läkarna i undersökningen i väldigt liten utsträckning använde sig av bibliotekets övriga tjänster, som tex. att beställa tidskriftsartiklar eller automatiska innehållsförteckningar ur nypublicerade tidskriftsnummer. Bara en av läkarna i undersökningen använde sig av bibliotekets tjänster hemifrån, trots att det finns tidigare forskning som visar att det är en uppskattad service.

Något som inte heller kommer som en överraskning är ju hur olika de tryckta respektive de elektroniska tidskrifterna används. En tryckt tidskrift skummas det och bläddras i – men framförallt läser man i stor utsträckning hela numret vilket ingen uppgav att de gjorde med ett nummer av en elektronisk tidskrift. Däremot var det vanligare att skriva ut artiklar ur en elektronisk tidskrift än att kopiera ur en pappersvariant. På det stora hela uttryckte läkarna inget större missnöje med de elektroniska tidskrifterna, mer än hälften ansåg att fördelarna uppvägde nackdelarna.

Davidsson gör ingen djupare analys av resultaten som ibland är relativt motstridiga. Läkare har helt enkelt inte tid att söka information förrän de verkligen behöver den, och då har biblioteken lycktas behålla rätt prenumerationer – det är en tolkning. Men hon konstaterar också att läkarna inte känner till bibliotekens utbud och de tjänster som biblioteket tillhandahåller. Hur når man ut med det? Vilka behov finns? Fler undersökningar behövs…

Läs hela uppsatsen här: Läkares användning av medicinska tidskrifter – Är sjukhusbibliotekets bestånd en viktig källa?

/Marie-Louise