Om du använder PubMed ofta har du säkert redan stött på dem: diverse vetenskapliga artiklar med resultat från forskning du inte kunde drömma om bedrivits… Som till exempel hur kvinnor med ”kroppshår” uppfattas, hur vegetarianers doft skiljer sig från köttätares, att de med röda kläder vinner oftare än de med blå (”-Jamen det är ju det jag alltid har sagt, har du aldrig sett på The Gladiators!?” som en kollega utropade när jag berättade om just denna artikel) eller att ”…opera fans are 2.37 times more accepting of suicide because of dishonor than nonfans”.

Visst blir man lite nyfiken? Men inte behöver du använda Single Citation Matcher för att hitta fram till dessa vetenskapliga underfundigheter, självklart finns det en webbplats som samlar dem på ett ställe: NCBI ROFL. Bakom sidan ligger två studenter i Berkely, så här förklarar de sidans namn:

Q: What is NCBI? (and for that matter, what is ROFL?)
A: The National Center for Biotechnology Information (NCBI) is part of the United States National Library of Medicine, a branch of the National Institutes of Health. The NCBI houses a number of databases including PubMed, an extensive index of biomedical research articles.
ROFL is an internet acronym that means ”Rolling On the Floor Laughing”.

/ ML

På den medicinska bibliotekskonferensen i Göteborg tipsade Cecilia Andersson Edwall bland annat om websurg.com – ett virtuellt universitet för kirurgi, eller som de själva skriver på hemsidan: ”The largest collection of educational programs in laparoscopic surgery”. Bland annat kan man se nästan 1000 filmer från olika kirurgiska ingrepp, läsa om drygt 100 tekniker, lyssna till föreläsningar med mera.

Bakom konceptet står professor Jacques Marescaux och hans team vid European Institute of TeleSurgery (EITS) i Strasbourg, France.

Priset i klassen skönlitteratur gick i år till Steve-Sem Sandbergs roman De fattiga i Lód´z. Romanen skildrar livet i ett getto i den Polska staden Lódz under andra världskriget.

Boken finns att låna på Sjukhusbiblitoteket!

Wikipedia känner förmodligen de flesta till vid det här laget, men visste du att det även finns wikis inom medicin? Ganfyd  och Medpedia är två exempel på sådana. Tanken bakom dessa är att man vill kunna erbjuda lättillgänglig och kvalitetsgranskad medicinsk information både till allmänheten, men även till den egna medicinska professionen. För båda dessa tjänster krävs det nämligen att man har en läkarlegitimation för att få medverka som författare, vilket förhoppningsvis borgar för hög kvalitet på artiklarna.  /LL

…på värmländska bibliotek under 2008 är barnboksförfattaren Martin Widmark. Hans böcker om Lasse-Majas detektivbyrå har blivit en hejdundrande succé och lånas ut mest av alla författare i värmland och även i hela landet. Om jag kan läsa rätt i listorna som Författarförbundet har sammanställt över de värmländska biblioteksutlånen, så är det ett långt hopp fram till den mest utlånade vuxenförfattaren som hamnar först på 17:e plats och det är Nora Roberts! Därefter kommer Camilla Läckberg och Anna Jansson. Listan finns att läsa på Karlstads stadsbiblioteks hemsida./Ulrika Sortelius

I senaste nr. av tidskriften Svensk Bokhandel, får några bokhandlare frågan om vilken bok de tycker har världens bästa titel: Förslagen blir ”Fågeln som vrider upp världen” (Haruki Murakami) ”Strändernas svall” (Eyvind Johnson) ”Människa utan hund” (Håkan Nesser) ”Molnfri bombnatt” (Vibeke Olsson).

Mitt förslag är ”Snö ska falla över snö som fallit” av en norsk författare, Levi Henriksen.  Han är född och bosatt i Kongsvinger och där romanen också utspelar sig ,  med små utflykter över gränsen till värmland.                         Vilken bok tycker du har den bästa titeln:

/Ulrika Sortelius

Vinnaren av det ärevördiga priset ”årets bibliotek” blev i år ännu ett fantastiskt bibliotek, nämligen sjukhusbiblioteket BUS-biblioteket på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Från BUSKUL:s monter på Bokmässan 2008

Eftersom jag är intresserad av det mesta som har med kultur och hälsa att göra har jag följt BUS-bibliotekets arbete under en tid. På förra bokmässan var jag på ett seminarie där deras 3-åriga projekt BUSKUL beskrevs och blev mycket inspirerad av deras samarbete med läkare, lekterapeuter och kulturarbete. Projektet hade precis avslutats och erfarenheterna därifrån var mycket positiva. Samtalet på seminariet handlade mycket om att ta vara på det friska och vilken oerhört stor roll rummet och miljön har för återhämtningen hos en långvarigt sjuk person. Tyvärr var projektet bara inriktat mot barnpatienter men alla i panelen efterlyste bättre ekonomiska förutsättningar så att arbetet skulle kunnna utvidgas till att även omfatta vuxna patienter. Karin Graube, som är barn- och ungdomsbibliotekarie, kommer jag ihåg konstaterade att det faktum att man satsar på kultur på ett sjukhus i själva verket innebär mycket god ekonomi och att det dessutom är en viktig demokratifråga eftersom ALLA sorters människor hamnar på sjukhus.

BUS-biblioteket består, förutom av det fysiska biblioteket, av en stor uppsökande verksamhet. De samarbetar nära med lekterapin och sjukhusskolan och har byggt upp ett stort nätverk med konstnärer, musiker, dansare och författare som ofta besöker sjukhuset. I det dagliga arbetet med barn och anhöriga är jag säker på att deras arbete spelar en stor roll. Själva kan de räkna upp otaliga exempel på alla de små och stora underverk som de är delaktiga i varje dag: att låta barn lyssna på musik vilket minskar deras rädsla inför provtagningar, att lindra oro genom att få möjlighet att sitta i en ”ljuddusch”, att få skriva ner sina egna berättelser, att få kraft ur teaterföreställningar osv.

Vilket välförtjänt pris! / ML

PS. De har en blogg som vänder sig till patienter på sjukhuset, men om inte annat så kan man ju ta en titt och låta sig inspireras av deras verksamhet: http://bus-biblioteket.blogspot.com/.

Herta Müller.  Herta Müller är uppvuxen som en del av den tyskspråkiga minoriteten i Rumänien, född 1953. I diktaturen under Ceausescu fick hon arbets- och publiceringsförbud fram till 1987 då hon flydde till Väst-Berlin. Hon skriver bland annat om hur vardagen kan te sig för den som lever i en diktatur.

Vi har två av hennes  böcker:  Hjärtdjur, 1996 och Idag hade jag helst inte velat möta mig själv, 2007.

/Ulrika Sortelius

Medan vi satt i Kristinehamn häromdagen och lyssnade till OVID:s presentation av nyheter i deras databasgränssnitt mm. delades Nobelpriset i medicin ut till Blackburn, Greider och Szostak ”for the discovery of how chromosomes are protected by telomeres and the enzyme telomerase”. Litteraturpriset tänker jag inte missa. Just nu sitter jag därför och väntar på att tillkännagivandet av årets litteraturpristagare ska annonseras, som vanligt är väl det enda man kan vara säker på att man kommer att bli väldigt förvånad, eller hur?

Följ tillkännagivandet du också (i år av Peter Englund) och/eller läs mer här: http://nobelprize.org/mediaplayer/index.php?id=1175

/ML

”Folkhemmets diktare”, Ragnar Thoursie, gör det igen. I en samling noteringar, minnesanteckningar och reflektioner ger Thoursie respektfullt röst åt det långsamma och utsatta livet som varande föremål för svensk äldreomsorg.

När jag sitter och bläddrar igenom diktsamlingen för att välja ut en lagomt kort dikt att citera på bloggen kan jag inte förmå mig att välja ut en endaste en, jag vill välja i stort sett alla.

Sångerna i äldreomsorgen,
de låga, de tysta
tonfallen, tankespåren
av minnen. Inte höga
toner, men klara källflöden,
minnen ur det förflutna.
Sådan är sången i äldreomsorgen.

Om du överhuvudtaget har en minut över, låna denna unika samling livsbetraktelser av en en poet och författare som i sitt nittionionde år fortsätter att förundra och beröra. Det här är en av de absolut finaste böckerna jag läst på länge. /ML

Se om den finns inne eller reservera här.